Varje år använder japanerna uppemot 24 miljarder engångs-ätpinnar (waribashi 割りばし). Det är inte mindre än 185 stycken per japan och år! Och enligt min mening är det helt otroligt att ingenting görs åt detta slöseri.
Jag tror att många japaner själva inte är medvetna om problemet och att det är därför inget görs. Japansk mat och ätpinnar hör helt enkelt ihop. Men måste det vara sådana man bara använder en gång? Inte bara när man köper snabbmat på 7-eleven, eller äter på ett lunchhak får man engångspinnar, även många av de finare restauranger serverar maten med desamma. Oftast är restaurangens logo och namn tryckt på pappersfodralet, precis som på bilden bredvid.
Det tog inte många dagar i Japan innan jag själv hade uppmärksammat det, och köpte mig ett par vanliga pinnar att släpa med överallt. Jag har hört (men har ingen egen erfarenhet av) restauranger som erbjuder rengöring av ens medtagna pinnar. Andra restauranger erbjuder rabatter eller gratis kaffe till maten som tack.
Men jag har tyvärr hört folk ifrågasätta om det verkligen är ett bättre alternativ att diska eller återvinna pinnarna, med tanke på energi- och vattenförbrukningen som går åt. Vad gäller rengörandet har jag mycket svårt att tro att det blir dyrare, man måste ju ändå diska tallrikar, ett par pinnar slinker lätt med. HUR man diskar (under rinnande vatten eller ej) är en annan fråga. I västvärlden skulle man ju aldrig få för sig att ersätta stålbesticken med plastbestick, eller hur? Vad gäller kostnaden för återvinning har jag ingen som helst aning om vad den uppgår till. Men jag kan bara inte tro det skulle vara dyrare än att köpa nya, inte om man även räknar in alla samhällsekonomiska konsekvenser och avskogningen.
Det är för mig en stor gåta att japanerna inte äter med plastpinnar. Nu är jag inte så insatt i detta men borde det inte vara som så att funktionen är den samma men att plastpinnar kan diskas om och om igen.
SvaraRaderaNär jag var liten hade min mamma plastpinnar som hon ibland åt med.
tack för att du håller kollan
När jag var i Seoul fick jag uppfattningen att där använder man diskbara metallpinnar på en ganska stadig basis. De ligger ju i handen på ett mer distinkt sätt och kanske kräver en lite högre färdighet, men är alls inte omöjliga att handskas med. Jag förstår inte heller varför det ska behövas ett par nya träpinnar för varje måltid...
SvaraRaderaJa, visst är det fruktansvärt onödigt med engångsartiklar av denna sort...
SvaraRaderaStephan: ja, det är underligt att de inte använder sig av plastpinnar i större uträckning. Eller att de diskar sina träpinnar, det är ju bara att välja.
Jonny: Precis, stålpinnar har jag också ätit med på koreanska restauranger. Kanske är de mer poppis bland koreaner för att de äter från stekheta grytor, t.ex Bibimba. Då skulle ju träpinnar förvandlas svarta och börja ryka. Men, det är ju bara för japanerna att ta efter. Från min synvinkel är det så enkelt. Men tydligen tycker inte japanerna det, eller så är de inte medvetna om problemet...