Restaurang-tips

Här sitter jag och ska skriva ett restaurang-tips (till alla som vill ha det, men mest för att jag lovat Raimo som är i Tokyo just nu) och så minns jag inte vad den heter... Men så tog jag fram min Japan-pärm med alla guldkorn jag sparat från mina resor - och vips där låg restaurangens meny. Med ett kvitto sparat från mitt första besök 2008-05-06, ha! Lite konstig typ som sparar på kvitton tänker säkert någon.

KISENTEI i Tokyo Midtown, Roppongi.
Hemsida: http://www.imahan.com/
Det är inte så svårt att hitta dit, åk bara till Midtown så ligger restaurangen inne i köpcentret, tror det är på andra våningen, men är inte helt säker.

Här får man sitta framför kocken som tillagar maten på ett stekbord framför dig. Lite obekväm känner man sig kanske när servitriserna, klädda i vackra kimonos, knyter en haklapp runt halsen på dig och ursäktar sig hundra gånger för att de frågar vad du vill ha att dricka. Servicen är superb på traditionell japansk manér.

Hur som helst, det här är en favorit. Jag har varit där två gånger och ätit världens godaste teppanyaki. Jag kan verkligen rekommendera stället, men gå dit under lunchtid för lägre pris (på kvällen är priserna mellan 12 000 - 20 000 yen för en måltid, drinks excluded...).

Direkt från lunchmenyn:

Steak Set - 3,990 yen
(with grilled vegetables, salad, rice, miso soup & pickles)

Ett svenskt kök i Tokyo - Lilla Dalarna

Lilla Dalarna är en av de svenska restaurangerna i Tokyo som serverar svensk husmanskost som köttbullar med lingonsylt, sill, räkor och andra läckerheter(?). Efter en längre tid borta från Sverige hamnar jag för eller senare alltid på en svensk restaurang. Det spelar ingen roll om det är i Australiens fantastiska Sydney eller mitt på thailändska Ko Samui, eller på varför inte på Bali. Överallt finns någon landsman som tagit med sitt hemlands traditioner till sitt nya paradis.

Lilla Dalarna från utsidan - som en svensk gammal stuga

Så, i Tokyo finns ett flertal restauranger med svensk mat, Lilla Dalarna i Roppongi är en av dem.

Kvällen meny var trerätters och innehöll följande:


¤ Tre sorters sill och gravad lax
¤ Avocadoröra med majonäs, räkor och löjrom
¤ Sallad

¤ Fläskkött med rödvinssås och potatisgratäng

¤ Te
¤ Tårtbit


När jag ser ovanstående ser det snarare ut som fem rätter än tre. Hur som var det en gemytlig restaraurang. Maten var väldigt god, men det var något som inte stämde. Det finns ingen restaurang i Sverige (där jag varit) som ser ut som Lilla Dalarna invändigt. Men det finns definitivt stugor på fjällen med samma inredning.

Kocken lagar köttbullar.

En Dalahäst hänger på dörren.

Välkommen åter!

Svensk mat i japanskt trendmagasin

Min traineekollega Björn är en rolig prick. Till skillnad från mig har han bott i Japan en längre tid innan han hamnade i Tokyo. Språket kan han flytande och dessutom pratar han även kinesiska - mandarin alltså. Numera är han även figurerat i ett populärt magasin.

I april-numret av Tokyo Walker, som är en tidning för de som vill ha koll på trender och annat som händer i staden, var Björn med och berättade om svensk mat. Lilla Dalarna heter en restaurang i Roppongi som serverar svensk husmanskost, där ingår självfallet rätten med stort r. Alltså köttbullar med potatis och lingonsylt.

I artikeln säger Björn: "I Sverige äter vi lingonsylt och gurka tillsammans med köttbullarna. Det ger en god balans mellan sött och salt. Det är en bra kombination och därför smakar det så bra." Själv har jag aldrig reflekterat över varför jag gillar köttbullar och lingonsylt, men nu vet jag.

Framsidan av Tokyo Walker, april 2008.

Uppslaget med Björn som promotar Sverige.

Tjejen till höger erbjuder Björn lite Aquavit. Björn säger att det påminner om Sverige. Skål!

Lost In Translation på Park Hyatt

Sofia Coppolas Lost in Translation är klockren på många sätt. Den beskriver till exempel känslan av utanförskap som suger sig fast i en första gången man upplever allt det exotiska och annorlunda med att gå under de blinkande neonljusen på Shinjukus gator. Det ovana i att man möts av japaner som bockande hälsar en välkommen till det annorlunda landet. På något sätt vänjer man sig efter en tid. Det är inte längre konstigt att det blinkar överallt, att folk aldrig går mot röd gubbe eller att man aldrig ser japaner kramas. Det bara är en del av det annorlunda landet, långt, långt hemifrån.

I samma film utspelar sig flera scener i baren på det notoriska och lyxiga hotellet Park Hyatt. The New York Bar som baren heter ligger på 52:a våningen och står ofta som en obligatorisk punkt på listan då det gäller att se sig omkring i Tokyo. Så när Hanna och Erik var här förra veckan tog vi oss dit för andra gången. Det är inte alldeles lätt att första gången hitta rätt eftersom man byter hiss på 31:a våningen och där ska igenom restauranger, bibliotek och annat.

Det är svårt att undvika gå vilse på vägen när man bland annat ska igenom ett bibliotek.

Välkommen till New York Bar!

Redan klockan 19 på söndagar kostar det 2000 Yen att vistas i lokalen, det gäller att smita iväg innan dess alltså...

Jag och Hanna dricker varsin New York Smootie.

Erik och Jesper dricker också varsin alkoholfri drink, det var trots allt söndagen efter allt påskfirande...

Vid bordet bredvid satt Scarlett Johansson och Bill Murray.