Roppongis räddning är nära

Sådär ja. Så har polisen satt upp skyltar i Roppongi, för att vi stackare som passerar på trottoaren utanför klubbarna ska få gå där ifred. Är man av manligt kön går det inte att gå förbi där kvällstid utan att de afrikanska inkastarna hoppar på en och försöker dra en in på någon suspekt hostess klubb. Som kvinna har jag något avskräckande effekt på inkastarna, och jag känner mig lite av mannens beskyddare. En man som går med en kvinna har knappast något intresse av att stiga in på en hostess klubb.

Men så kom dessa skyltar. Kanske hjälper de, kanske inte. Det verkar i alla fall lugnare igår när jag gick förbi för att äta ramen runt hörnet.

____________________________

Well that's good. So, the police has finally placed signs on the side of the sidewalk in Roppongi, to protect us when passing by the clubs nearby. If you're a man it's almost impossible to get through there without being harrased by the african door man who tries to drag youinto some suspicious hostess club. As a woman I've a kind of deterious effect on them, and I feel as I'm the man's shield. A man walking with a woman has likely no interest in entering a hostess club.

But then these signs came. Maybe they're helping, maybe not. Anyway it felt calmer yesterday when I walked by to eat ramen around the corner.

Restaurang-tips

Här sitter jag och ska skriva ett restaurang-tips (till alla som vill ha det, men mest för att jag lovat Raimo som är i Tokyo just nu) och så minns jag inte vad den heter... Men så tog jag fram min Japan-pärm med alla guldkorn jag sparat från mina resor - och vips där låg restaurangens meny. Med ett kvitto sparat från mitt första besök 2008-05-06, ha! Lite konstig typ som sparar på kvitton tänker säkert någon.

KISENTEI i Tokyo Midtown, Roppongi.
Hemsida: http://www.imahan.com/
Det är inte så svårt att hitta dit, åk bara till Midtown så ligger restaurangen inne i köpcentret, tror det är på andra våningen, men är inte helt säker.

Här får man sitta framför kocken som tillagar maten på ett stekbord framför dig. Lite obekväm känner man sig kanske när servitriserna, klädda i vackra kimonos, knyter en haklapp runt halsen på dig och ursäktar sig hundra gånger för att de frågar vad du vill ha att dricka. Servicen är superb på traditionell japansk manér.

Hur som helst, det här är en favorit. Jag har varit där två gånger och ätit världens godaste teppanyaki. Jag kan verkligen rekommendera stället, men gå dit under lunchtid för lägre pris (på kvällen är priserna mellan 12 000 - 20 000 yen för en måltid, drinks excluded...).

Direkt från lunchmenyn:

Steak Set - 3,990 yen
(with grilled vegetables, salad, rice, miso soup & pickles)

Ett svenskt kök i Tokyo - Lilla Dalarna

Lilla Dalarna är en av de svenska restaurangerna i Tokyo som serverar svensk husmanskost som köttbullar med lingonsylt, sill, räkor och andra läckerheter(?). Efter en längre tid borta från Sverige hamnar jag för eller senare alltid på en svensk restaurang. Det spelar ingen roll om det är i Australiens fantastiska Sydney eller mitt på thailändska Ko Samui, eller på varför inte på Bali. Överallt finns någon landsman som tagit med sitt hemlands traditioner till sitt nya paradis.

Lilla Dalarna från utsidan - som en svensk gammal stuga

Så, i Tokyo finns ett flertal restauranger med svensk mat, Lilla Dalarna i Roppongi är en av dem.

Kvällen meny var trerätters och innehöll följande:


¤ Tre sorters sill och gravad lax
¤ Avocadoröra med majonäs, räkor och löjrom
¤ Sallad

¤ Fläskkött med rödvinssås och potatisgratäng

¤ Te
¤ Tårtbit


När jag ser ovanstående ser det snarare ut som fem rätter än tre. Hur som var det en gemytlig restaraurang. Maten var väldigt god, men det var något som inte stämde. Det finns ingen restaurang i Sverige (där jag varit) som ser ut som Lilla Dalarna invändigt. Men det finns definitivt stugor på fjällen med samma inredning.

Kocken lagar köttbullar.

En Dalahäst hänger på dörren.

Välkommen åter!