Jag är i Tokyo för att gå på bio såklart

Snart ska jag gå på bio med Jonas. Undrar om det finns popcorn.

Jag har bara varit på bio en gång tidigare i Japan. Det var knäpptyst i salongen. Inget prasslande med godispapper. Inget popcorn-tuggande. Tyst som i graven. Jag kunde höra mina egna andetag.
Bion vi ska gå till idag hoppas jag är lite mer anpassad till mitt västerländska leverne - jag pratar gärna högt med den som sitter bredvid, testar ringsignalerna på min mobiltelefon och kastar popcorn i huvudet på folk framför.

Jag vill se Inglorious Basterds. Den går på bion vid Roppongi Hills.

Go-con! Japansk dejtingkultur...

Go-con! Japanese Love Culture från år 2000 var söndagkvällens tidsfördriv i Tokyo. På rekommendation fick vi låna DVD:n och på så sätt få en inblick i vad japansk dejtingkultur har att erbjuda. Go-con är ett dejtingsätt där man träffar personer av det andra könet i sällskap av några vänner. Ofta är man arbetskollegor eller känner varandra på annat sätt. Filmen är verkligen hysterisk på många sätt, det gapas och tjoas och allt ter sig lite smått galet för våra västerländska ögon. Alltihopa utspelar sig på en izakaya (japansk pubrestaurang) där tre killar har gjort en grej av det här med go-con och bestämt sig för att träffa nya tjejgäng varje kväll. Ena kvällen flygvärdinnor, andra kvällen hostess girls, tredje high school-tjejer..och så fortsätter det.

Fredrika klarade inte ens att se klart den, men jag tvingade mig själv till ytterligare en social studie av det japanska samhället (men jag erkänner, jag snabbspolade sista halvtimman för då hade även jag fått nog).

En kärlekshistoria

I sällskap med två japanska och två svenska vänner såg jag idag "A Swedish Love Story" på bio i Ebisu. Med japansk textning visades Roy Anderssons film "En kärlekshistoria" från 1970 (filmad sommaren 1969). Jag hade inte sett den tidigare och fastnade i den starka skildringen av ung kärlek, generationers kontraster och svenska traditioner. När filmen var slut tyckte jag att den var både underbar och konstig på samma gång. Men ju längre tiden går desto mer växer den.

Fantastisk scen ur filmen En kärlekshistoria

Förutom "A Swedish Love Story" eller "En kärlekens historia" visas även en annan svensk film på Ebisu Garden Cinema. Nämligen samma regisörs senaste verk: Du levande.

Reklam i Tokyos tunnelbana för Roy Anderssons två filmer som visas på bio i Ebisu.
Du levande och En kärlekshistoria.

Lost In Translation på Park Hyatt

Sofia Coppolas Lost in Translation är klockren på många sätt. Den beskriver till exempel känslan av utanförskap som suger sig fast i en första gången man upplever allt det exotiska och annorlunda med att gå under de blinkande neonljusen på Shinjukus gator. Det ovana i att man möts av japaner som bockande hälsar en välkommen till det annorlunda landet. På något sätt vänjer man sig efter en tid. Det är inte längre konstigt att det blinkar överallt, att folk aldrig går mot röd gubbe eller att man aldrig ser japaner kramas. Det bara är en del av det annorlunda landet, långt, långt hemifrån.

I samma film utspelar sig flera scener i baren på det notoriska och lyxiga hotellet Park Hyatt. The New York Bar som baren heter ligger på 52:a våningen och står ofta som en obligatorisk punkt på listan då det gäller att se sig omkring i Tokyo. Så när Hanna och Erik var här förra veckan tog vi oss dit för andra gången. Det är inte alldeles lätt att första gången hitta rätt eftersom man byter hiss på 31:a våningen och där ska igenom restauranger, bibliotek och annat.

Det är svårt att undvika gå vilse på vägen när man bland annat ska igenom ett bibliotek.

Välkommen till New York Bar!

Redan klockan 19 på söndagar kostar det 2000 Yen att vistas i lokalen, det gäller att smita iväg innan dess alltså...

Jag och Hanna dricker varsin New York Smootie.

Erik och Jesper dricker också varsin alkoholfri drink, det var trots allt söndagen efter allt påskfirande...

Vid bordet bredvid satt Scarlett Johansson och Bill Murray.