Tokyo-drömmar

Tradition, modernitet, en storleks-skala svår att föreställa sig om man inte varit här – Tokyo är en värld i sig självt. Det ända sättet att lära känna staden är att spendera en längre tid här och då skrapar man ändå mest bara på ytan. Det gäller dock inte bara storleken, utan även språket och sederna, som skapar både lockelsen, och avståndet mellan det välkända och det främmande. Ett sätt att överbygga det avståndet är att komma till Tokyo på språkresa, en till synes simpel idé. Det är dock ett resesätt som ger en chansen att inte bara vistas i staden under en längre tid, men också undervisas i språket och kulturen och på så vis få ut mer av sin vistelse här.
Självklart är det inte bara Tokyo-nyfikna besökare som lockas av en språkresa Japan, utan dessa resor har blivit allt mer populära bland studerande och professionella under de senaste åren. Japan erbjuder en enorm affärsmarknad, för att inte tala om kulturell arena, och goda kunskaper i japanska kan därför öppna vägen för nya arbets-, studie- och livsmöjligheter. De språkkurser som erbjuds här är öppna från 16 eller 18 år beroende på skola, och alla skolor erbjuder nybörjarkurser. Kurserna är flexibla i längd och delas ofta upp i block om 10 veckor som kan byggas på eller kortas av beroende på ens egna önskemål.

En sommar eller höst-kurs på runt 3 till 7 veckor kan vara en bra startpunkt. Dessa kurser ger en intensiv introduktion till Tokyo och Japan genom språklektioner kombinerade med ett gediget aktivitetsprogram med utflykter och japanska traditioner, te ceremonier en utav dem. En viktig del av kursen är boendet hos en lokal familj, där man under kursens gång blir en del av familjens rutiner och gästfrihet.

Förutom dessa kurser erbjuds språkkurser året om på ett flertal olika skolor i centrala Tokyo. Vanligtvis erbjuds standardkurser och några skolor har även intensivkurser samt kurser mer inriktade på muntlig kommunikation. Som nybörjare kan en introduktionskurs dock vara en god idé innan man går vidare till en längre kurs. Det är dock viktigt att påpeka att undervisningen anpassas efter studenternas kunskapsnivå och att man därför inte behöver oroa sig om ens förkunskaper är magra. Som språkstudent har man oftast valet mellan att bo som inneboende eller på pensionat, beroende på vad man värdesätter – en unik inblick i japansk vardagsliv eller friheten att själv disponera sin tid.

Eftersom dessa kurser inte alltid är jättebilliga är det en bra idé att undersöka möjligheten att få CSN-stöd för din studietid. Språkresor till Tokyo godkänns av CSN om dom är längre än 13 veckor, avslutas med ett språkprov och läses vid en godkänd skola. Här kan du läsa mer om CSN:s regler för språkstudier utomlands. Kommer du hit en gång är dock risken stor att du vill komma tillbaka, hur du ska finansiera det är ett senare problem.

En värmande granskning

Efter att jag kommit hem från Tokyo frågar alla mig hur vädret var i Japan, varpå jag brukar svara att det minsann var hela 15 grader på självaste julafton. 15 plusgrader alltså. Inte 40 minus som i Sverige. Hela december var en mild månad i Tokyo med nästan inget regn. Vilket var synd egentligen, för då fick jag ingen anledning att köpa ett nytt Kawaii-paraply till samlingen.

MEN, visst är det kallt i Japan ibland. Och speciellt inomhus på vintern då de allra flesta hus har noll isolering. Och treglasfönster, vad är det? Japanerna har istället andra intressanta värmelösningar.
Se och lär, omoshiroi!

1. Kotatsu - Filtbordet
Kotatsu är ett bord med inbyggd filt, så man sitter liksom och värmer sig under filten samtidigt som man sitter vid bordet och äter, ser på TV eller löser Suduko. Bilden nedan tog jag på japanska MUJI och bordet kostar 20 800 yen, alltså ca 1600 kr.


2. Värmemattan
Den närbesläktade värmematten som kopplas till ett eluttag ger värme till det annars iskalla golvet. Sjukt skönt för fötterna och litegranna som värmeslingor under parketten. Fast värmematta på parketten.


3. Tofflor
Japanerna kör ju tofflor allt som oftast. På restauranger där man tar av sig på fötterna finns det tofflor att låna. Även när man kommer hem till någon får man ofta ett par tofflor att ta på sig. Tofflorna på bilden nedan tillhörde min och F:s 40-åriga amerikanska roomie. Själv kan jag inte överleva en vinter i Japan utan min magiska tofflor från MUJI (skymtas i bildens övre hörn).




4. Magvärmaren - Från Shibuya 109
När jag fyllde år förra veckan fick jag denna fina present av Nagame - ett Hello Kitty-magvärmarfodral! En stund senare fick jag av Izumi ett par matchande shorts. Tydligen har ALLA ungdomar som handlar på Shibuya 109 detta. Det värmer skönt under kläderna. För man ska ha det under kläderna... hade varit mycket roligt om jag gick runt med detta utanpå mina kläder i Göteborg i och för sig och påtalat för alla att det var högsta mode, direktimporterat från Tokyo.


5. Värmepåse
Detta, mina svenska vänner, är en värmepåse. Det är inget man lägger i micron eller liknande, utan man värmer upp den i sina händer genom att gnugga frenetiskt i några minuter. Sen lägger man den innanför tröjan, byxan, magvärmaren, i fickan, på ryggen eller var man nu vill och känner sig uppvärmd ett tag. Håller i ca 12 timmar. Finns överallt, på 7-eleven till exempel.




6. Den uppvärmda toaletten
Behövs detta ens nämnas? Bild känns överflödig. Det är ju en av snackisarna när det gäller folk som har besökt Japan. I princip alla hem finns toaletter med uppvärmd toasits. Onödigt kan tyckas, men ack så skönt på vintern. Dessutom kan dessa smarta toaletter ibland också automatiskt fälla upp eller ned toalettlocket, spruta vatten eller spela ljud som låter som att någon kissar eller spolar...
Läs mitt gamla inlägg och se bilder på smarta toaletter här!

Så brist på innovation har väl aldrig drabbat Japan. Det är mycket intressant hur de hela tiden finner lösningar på problem genom att skapa nya produkter. Jag tänker att det kanske kunde vara en mer hållbar lösning att bygga hus som bevarar värme... men då hade jag ju inte haft något att blogga om.

Om Japan, av Björn

Min gamla praktikantkollega (från ambassaden våren 2008), Björn Jerdén har i UI:s regi gett ut en rapport om maktskiftet som skedde i Japan förra sommaren. Titeln är "Maktskifte i Japan - är en förändring möjlig?".

Köp den via Utrikespolitiska Institutets hemsida, här.

Med en bebis i magen

En gravid kvinna i Tokyo behöver inte oroa sig för att bli stående på tunnelbanan om hon har en sådan här fint smycke som hänger på väskan. Bebis och mamma. Skingra er folk för här ska sittas. Sött va?!

Från Tokyo på Rapport

Det är en del som händer i Japan och Tokyo nu. Hela två inslag på rapport - två dagar i rad.
Det är extra kul eftersom det är folk vi känner eller känner igen. Vi delar ju trots allt arbetsplats med dem och såg även när TV-teamet från SVT hängde i ambassadens utställningshall.

Först ut rapport 25 mars med ett inslag om Japans ekonomi
Länk här
(ca 20 min in)


Även rapport 26 mars sände ett reportage om robotar som är typiskt japanskt Länk här
(ca 16 min in)

Självklart har finanskrisen nått även hit, det märks inte bara på yenen som blivit mycket dyrare gentemot dollarn och euron. Och framförallt mot kronan. Under de veckor som jag befunnit mig här i vår så har den som mest varit uppe i så mycket som 9,50 kr för 100 yen. (Idag runt 8 kr.)För ett år sedan kunde man köpa 100 yen för under 6 kr. I inslaget nedan pratar Magnus Holm från ambassaden om att krisen inte syns på gatan i Tokyo. Här spenderas det faktiskt fortfarande, trots att exporten går dåligt och anställda på företag får arbeta färre timmar. Sony har till exempel varslat ca 16 000 men inga massuppsägningar har ännu ägt rum. Räntan i Japan har länge varit nära 0% vilket gör att det inte går att sänka ytterligare. Kanske dit Sverige är på väg.

Ur rapport 2009-03-25

Kris, kris, kris. Men ur något dåligt kommer nästan alltid ur något gott. Till exempel berättar Keiko Naito om hennes syster vars man fått sluta jobba övertid och därför kan spendera mer tid med barnen, även om familjens inkomst får lida. Men fritid är ju också värt en del. Eftersom japaner är kända för att annars jobba extremt mycket kanske de kan få en bild av hur det är att jobba, vad som för oss svenskar är, normala arbetspass.

Keiko är förresten väldigt duktig på svenska! Jag blir alltid imponerad när japaner tar sig tid att lära sig vårt lilla obetydliga språk.

Skoluniform

Små söta japanska barn har skoluniform. Större japanska barn har också skoluniform. Kanske blir grejen med skoluniform att man känner ett behov av att vara olika varandra när man väl tar av sig den. Det finns ju oändligt många subkulturer med speciella klädstilar i Tokyo, som framförallt kommer fram på helgerna. Samlingspunkt: Bron i harajuku. Men det finns också mode och trender i hur man bär uniformen. Vissa tjejer drar upp kjolen och ner strumporna så fort de lämnat skolområdet.

Killarna bär väldigt tidigt på våren shorts i skoluniformen. När jag fortfarande gick och frös under min varma jacka såg jag en liten skoluniformsknatte med bara ben gå bredvid sin mamma. Sen sa de hejdå och han mosade in sig själv bland alla svarta rockar i tunnelbanan. Imponerande. Det sitter kanske i uniformen.

Obama i USA och i Japan

President Barack Obama.
Världen gratulerar USA och grattis världen.
Obama, heter också en liten stad på Japans västkust.

Kontanter är kung

7-eleven är vägen till cash i Japan.

Har ingen berättat det för en innan man åker till Japan blir man rätt förvånad över att det är svårt att hitta bankomater. Alltså bankomater som kan ta våra utländska bankkort. Det gäller att ta med en rejäl hög med kontanter när man åker till Tokyo, om man inte vill börja sightseeingen med att springa runt och leta efter bankomat. För det är tyvärr så att det bara är på 7-eleven och postkontoren som det finns bankomater som vi kan använda. Man kan ibland betala med kort på restaurang och i affärer, men det bör man inte räkna med.

Så här ser en bankomat på Posten ut. Här kan man inte bara ta ut pengar utan även betala räkningar. Maskinen scannar då in räkningen och sen dyker den upp på skärmen. Det ser faktiskt ut som en kvarleva från 80-talet.

Över huvud taget i Japan så gäller cash is king. Att Japan är ett cash-samhälle förvånar många, mig inkluderad. När landet är speciellt känt för sina framgångsrika teknik-satsningar så kan man ju undra varför hanteringen av kontanter inte effektiviserats. Det finns säkert naturliga förklaringar till detta, jag har dock svårt att komma på en bra anledning.

Något som däremot är stort i Japan men floppade här hemma är IC-kortet, i dess vanligaste form ett PASMO eller SUICA, men kan också finnas inbyggt i mobilen. Den svenska motsvarigheten var cash-kortet. IC-kortet är mer utvecklat och spritt eftersom det kan användas som allt från busskort till att handla med på sin lokala supermarket och i klädbutiker.

Fukuda avgår!

Yasuo Fukuda, Japans premiärminister september 2007 till september 2008.

Japans premiärminister Yasuo Fukuda avgår. Breaking News står det på Japan Times online. Men det är kanske inte så oväntat egentligen. Fukuda har haft det svårt att få stöd för sin politik, speciellt då det gäller den ekonomiska dagordningen som är en nyckelfråga. Han har även haft ett lågt stöd från väljarna sen han tillträdde efter Shinzo Abe förra året. Frågan just nu är vem som blir hans efterträdare? Och kan den nya premiärministern vända vinden?

Lär mer på DN.se här.

Varmare kontor - Cool Biz

På min praktikplats i Tokyo blev jag introducerad till Japans klimatpolitik. Förutom att Japan är (eller har varit och fortfarande ligger stadigt i toppen) världsledande inom miljöteknik, som solceller, bränsleceller och el-/hybridbilar, så finns det mycket intressanta politiska kampanjer för att minska på energiåtgången.

Ett sånt exempel är Cool Biz-kampanjen, som går ut på att AC:n på sommaren ställs på 28 grader, istället för ännu kallare. Japan har otroligt heta och fuktiga somrar så istället för att sätta AC:n ännu kallare är det tillåtet för den japanske salarymannen att kasta av sig kavajen och lämna slipsen hemma. Kampanjen rekommenderar också att man bär byxor av material som andas och absorberar fukten.

Cool Biz initierades av Japans miljödepartement (MOE) sommaren 2005, och riktade sig mot alla offentliganställda. Självfallet är även flera privata aktörer med och deltar. I september 2005 gjordes en undersökning som visade att tack vare Cool Biz så hade koldioxidutsläppen minskat med 460 000 ton! Det motsvarar vad 1 miljon hushåll släpper ut under 1 månad.

Snart dags för G8-möte på Hokkaido

Imorgon startar sommarens stora möte i norra Japan. Det är ledarna för världens G8-länder som ska träffas under veckan och högst på dagordningen står såklart växthuseffekten. Men världen får förmodligen vänta på klara besked i den frågan då Japans premiärminister Yasuo Fukuda sagt att det troligtvis inte kommer några förrän FN-mötet nästa år. Hokkaido-mötet ska istället vara ett steg på vägen och skicka någon sorts budskap.

Galen man har knivmördat i Akihabara

DN:s förstasida kl 15.5o lokal tid i Tokyo.

När jag för en liten stund sedan slog på datorn och hittade den här artikeln som DN:s förstanyhet tänkte jag Hjälp. Akihabara hade jag tänkt att vi skulle åkt till idag. Vilken fruktansvärd tur att vi inte gjorde det. En som var på plats var Said Karlsson, som rapporterat och fotat för DN. För några timmar sen dök det upp en galen knivman som viftade vilt omkring sig mitt på huvudgatan i Tokyos kända elektronikstadsdel Akihabara. Han hann skada 14 personer allvarligt innan polisen lyckades stoppa honom. Redan har Asahi Shimbun, en japansk engelskaspråkig tidning, hängt ut honom med fullständigt namn; Tomohiro Kato, 25 år. Fem personer har hittills dött av skadorna i dådet som redan benämns som ett av Japans värsta.

Dagens hemskheter till trots så håller jag med Said som säger till DN att Tokyo är en mycket säker stad att leva i. Folk bryter så sällan mot lagen att det är mycket ovanligt att se någon som korsar gatan mot röd gubbe. Frågar man japanerna varför det inte finns någon skadegörelse alls på tunnelbanan svarar de "för att det är olagligt". Men visst finns det kriminalitet, och den japanska maffian; yakuza är det mest kända av sådana nätverk.

Oftast så attackerar yakuza inte vanliga människor, men det gäller att passa sig. Om någon medlem i yakuza vill ha din parkeringsplats så är det bäst att flytta på dig om du inte vill råka illa ut. Lättast känner du igen yakuza-medlemmar genom deras stora tatueringar och sättet de pratar och uppför sig på. Själv har jag bara träffat på en yakuza en gång, och det var mitt på dagen under en festival i stadsdelen Asakusa. På kroppen hade han inget annat än tatueringar och det var ganska lätt att förstå hans tillhörighet. Sen vände jag och gick åt det andra hållet. Jag skulle vara glad om jag slipper se någon igen.

Frukostmöte med Bo Lundgren

Bo Lundgren på frukostmöte på ambassaden i Tokyo.

I torsdags anordnade SNS ett frukostmöte med chefen för Riksgälden Bo Lundgren. Alla känner honom som moderaternas förra partiledare med låga siffror i opinionsmätningar och (kanske) brist på karisma, det är i allafall så jag minns honom från TV. Det var en helt annan Bosse Lundgren jag fick träffa i veckan. Ja, Bosse, det var faktiskt så han presenterade sig när vi skakade hand. Redan där pluspoäng. Hela mötet fortsatte sedan i samma trevliga och informella anda.

Bosse är alltså chef för Riksgäldskontoret som finansierar och förvaltar Sveriges statssskuld. Den är i dagsläget ca 1000 miljarder kronor. Eller 33% av Sveriges totala ekonomi. Som mest har Sverige haft en statsskuld på 1400 miljarder, som då utgjorde 80% av den totala ekonomin. Jämfört med Japan som har en statsskuld på 180% av sin totala ekonomi, ligger Sverige helt annorlunda till.

Bosse pratade om Sveriges finanser.

När Göran Persson utsåg Bosse till chef för Riksgälden sa han något i stil med "Du har aldrig varit en bra politiker, men jag tror du skulle vara en exemplarisk tjänsteman." Så där sitter han nu, Bosse - chef över Sveriges finanser. En dag hade myndigheten 18 miljarder på kontot, det var försäljningen av Telia. En annan dag satt där 55 miljarder, men då var Vin&Sprit borta. Tänk att äga det kontot.

Streetfashion?

Något som är lite äckligt med Tokyo är alla sopor som lämnas mitt på gatan, på trottoarerna där alla går. Men som tur är har de ibland hyffs nog att välja sina skräppåsar väl. Tack för att jag får se LV-påsar med gamla matrester och annat illaluktande inuti. Det gör det hela lite mer uthärdigt.

Skräp på gatan i Shinjuku.

Japan kontra Kina

Japaner har gett mig uppfattningen att de ser ner något på sin stora granne Kina. Det har förmodligen en del att göra med historiska relationer mellan de två länderna. Kineser är helt enkelt inte lika bra som japanerna själva. Men vem är det egentligen?

I Shanghai fick jag uppleva det med egna ögon och öron, och näsa kanske ska tilläggas. Luften är extremt dålig i Shanghai, man undrar varför alla taxichaufförer kör med rutorna nervevade trots att det regnar. Inte är det för den friska luften i alla fall.

Kineserna är generellt sett inte i närheten av så civiliserade som japanerna är. Det harklas och spottas och skräpas ner på gatorna. Det finns inget som heter köa eller sluta trängas. Därför har de kinesiska myndigheterna inför OS i Peking i augusti infört enkla regler som ska göra kineserna mer civiliserade. Det handlar om att uppföra sig när turisterna kommer till staden, inte spotta på gatan, inte skräpa ner, inte trängas...

"The eleventh day of every month is now "voluntarily wait in line" day in Beijing. Authorities hope this will stamp out pushing and shoving. Clearing one’s throat loudly is another no-no. The city hopes its citizens will win the gold medal for perfect manners."

Läs en svensk artikel om detta här.

Kina hade under 2007 en tillväxt på 11,4 procent. Ett rekordår då BNP ökade med 2523 miljarder USD jämfört med 2006. Kul att jämföra med Sveriges totala BNP som för 2007 låg på ca 460 miljarder USD eller Japans totala BNP på 4345 miljarder USD. Man kan lite underdrivet säga att Kina är up-and-coming, watch out.

I veckan besöker statsminister Fredrik Reinfeldt Kina för att träffa premiärminister Wen Jiabao och president Hu Jintao, och det skrivs redan en del i tidningarna om detta. Mänskliga rättigheter är en stor fråga. Men svenska regeringen har inte offentligt svarat på hur det kommer diskuteras på plats i Kina.

Expressen rapporterar

Expressens förstasida 2008-03-19

Att Japan står inför en dyster befolkingsutveckling har jag läst lite här och där sen jag kom hit. Lite överraskande rapporterar även Expressen om detta lilla fenomen, om än med en mer lösnummersäljande rubrik: "Vart fjärde äktenskap i Japan utan sex".

Citerat Expressen.se:

"En fjärdedel av alla gifta japanska par har inte haft sex det senaste året. Ett problem som sträcker sig långt utanför sovrummet. Hela landet riskerar att stå inför en allvarlig kris i befolkningsutvecklingen."

Ja, det har vi förstått, ett sätt att lösa problemet kan vara mindre övertid, flera kvinnor i arbete, dagis för barn så kvinnan slipper vara hemmafru...ja, massa mer finns att tipsa japanerna om.

"Institutet har gjort en undersökning som visar att ett fjärdedel av alla gifta par i Japan inte har haft sex det senaste året. Bland gifta par i tjugoårsåldern hade nästan 60 procent av dom tillfrågade sex mindre än en gång i veckan. Ju äldre par desto sparsammare blev samlivet. Bland par som var i femtioåråldern hade nästan 40 procent inte sex över huvudtaget."

Kanske har det att göra med att par i 20-årsåldern inte ser varann mer än en gång i veckan. Förmodligen bor de ihop när de gift sig, men antagligen inte innan dess. Hur som helst fortsätter de jobba sjukt mycket. Attityden håller på att förändras också, så unga kvinnor vill också jobba och säger att det är tråkigt att bli housewife.

"Varför japanerna inte har sex och hur man ska få igång barnafödandet kommer diskuteras på en stor konferens i Tokyo i november där bland andra experter från WHO kommer att deltaga. En förklaring har varit japanernas långa arbetsdagar och regeringen har dom senaste åren försökt göra samhället mer familjevänligt bland annat genom att ge mer rättigheter till arbetande mödrar."

En rättighet är att vara hemma med sitt barn i 1 månad, betalt. Utan betalning ungefär 1 år har jag hört. Kanske inte tillräckliga åtgärder? Och det är klart att det har att göra med långa arbetsdagar. Hur mycket japanska salarymen än sover på tåget hem kan de omöjligt ta igen de 700 timmars sömn de missat det senaste året.

"Men Naohira Ogawa, chef för Institutet för befolkningsfrågor, tror inte att de låga födelsetalen enbart kan förklaras av sociala och ekonomiska faktorer. Han hänvisar till studien som inte fann någon koppling mellan sexlust och stress."

Jag undrar vad Ogawa-san tror mer påverkar. Kanske att japaner är asexuella varelser som hellre går på izakayor eller sjunger karaoke. Det tror inte jag. Om jag får göra en likadan studie är jag säker på att jag kommer hitta det där sambandet som han säger inte finns.

Ett sjukhusbesök i Tokyo

-Aaaaj! skrek Jesper bakom min rygg.

-Vad hände? frågade jag.

-Jag fastnade med fingret i strumpan, svarade han.

Han vänstra långfingerspets visade sig inte vara i så bra skick, den gick inte längre att röra.

Efter två dagars tjat från min sida och lite övertalning från hans kollegor på det japanska företaget, vandrar han till slut iväg till International Medical Center of Japan. Det var en upplevelse i sig att besöka detta offentliga sjukhus, i världens största stad.
Det första man gör som ny patient är att registrera sig, eftersom Jesper inte har någon patientbricka fick han skaffa en.

Sedan var det bara att gå direkt till ortopeden, där fick han markera på ett papper var han hade ont någonstans.

Sedan lämnas det in till en sjuksköterska bakom världens minsta lucka, varpå hon meddelar att väntetiden är ca 1,5 timma. Det betyder att vi kan gå iväg någonstans under tiden, och slipper sitta och stirra på alla stackars gamlingar med brutna lårbenshalsar.

Tur att McDonald’s ligger i närheten. Det är vi och skolbarnen som intar vår lunch är.

Tillbaka på sjukhuset efter 1,5 timma blir väntan ytterligare lite längre . En högtalarröst ropar upp patienterna, Takahashi-sama, Naito-sama… Sama är extra artigt och används istället för san, men när det blir Jespers tur ropar de Yesupa Lasson-san, han fick inte vara någon ”sama”, kan utlänningar vara det?

Han får förklara för doktorn vad som är fel, under tiden undrar jag vem som pratar sämst engelska, doktorn eller Jesper. När jag påpekar det till Jesper efteråt möts jag av en ond blick och han säger, ”-Men du har inte varit med på företagssjukhuset, där fick jag ha tolk, bäst att ta det säkra före det osäkra…”

Yesupa blir skickad till röntgen, på andra sidan sjukhuset, och vi vandrar snällt dit. Där är det som tur är ingen kö och scanningen av fingret går rätt snabbt. Sen vandrar vi tillbaka till ortopeden.

Vi får vänta igen, men inte lika länge denna gången. Ortopeden konstaterar att inget är brutet och att det därför kommer läka ihop av sig själv. Nu måste han bara gå med en ställning runt fingret i 4-6 veckor.

Äntligen klart tror vi. En sjuksköterska följer med oss till kassan där man betalar. –En timme ni vänta, säger hon på knagglig engelska. Vi visar att vi förstår och upprepar på japanska. När hon lämnar oss kollar vi på varann och sen på alla hundra människor runtomkring. En timmes kö för att betala! Det är bara att rätta in sig i ledet och väl framme slutar notan på 6000 yen.

Dumplings-kriget - Japans köttfärsskandal

En av de största nyheterna i Japan just nu gäller dumplings (Gyoza). Ni vet, de där degknyttena som är fyllda med kött, kål och annat (vet inte exakt men det är gott). 31 januari påträffades ett stort antal frysta dumplingspåsar vara smittade med ett dödligt bekämpningsmedel (methamidophos), vilket gjorde japanerna mycket sjuka. De allra flesta frysvaror i Japan importeras från Kina vilket håller kostnaderna nere och de japanska mataffärerna kan erbjuda billig mat. Även de förgiftade dumplingarna kom från Kina och fortfarande pågår debatten kring om förgiftningen skedde i Kina eller Japan.

Japanska livsmedelförsäljare står just nu med tomma frysdiskar, då japanerna valt att bojkotta all kinesisk frysmat. Istället har handeln av grönsaker och andra färskvaror ökat. Eftersom jag själv äter sushi så ofta jag kan, så påverkas jag inte särskilt mycket av detta, eftersom den enda ingridiensen i sushi som kommer från Kina där är ätpinnarna.

Fortsättningsvis skyller Japan på Kina och Kina skyller i sin tur på Japan. En konspirationsteori jag läste handlade om att en politisk gruppering i Kina förgiftat maten för att förstöra relationen mellan de båda länderna. Själv tror jag på den mänskliga faktorn. En stackars fabriksarbetare har av misstag tagit fel ingrediens och vips så var skandalen ett faktum. By the way, jag var på en kinesisk restaurang med ITPS förra veckan och mådde väldigt illa när jag kom hem därifrån...men det var gott i allafall.

Nobody eller somebody?

Visitkort - Bra att ha i Tokyo

I fredags fick jag mina visitkort. Eller meishi som de kallas på japanska. Utan visitkort är du ingen här. Redan första dagen då jag introducerades för japanerna som arbetar runt omkring mig delade de friskt ut sina meishis. Svenskarna här i Tokyo är lite mer restriktiva med att dela ut sina meishis, det är ju inte riktigt samma tradition i Sverige, men ett och annat fick jag ändå. Det blev lite konstigt att inte ha ett eget att ge tillbaka då, så Anders (min handledare) såg till att det beställdes sådana med mitt namn, arbetsplats, kontaktuppgifter och Sveriges fina tre kronor vid sidan. På baksidan står mitt namn med katakana, japanska tecken för utländska namn och ord. Vissa bokstäver finns inte på japanska, till exempel V och L, så om man översätter mitt namn från visitkortet tillbaka till romanska bokstäver blir det Marii-Ruisu Karuson. Låter ungefär va? Så rätt det kan bli i Japan.

Japanese Style

Tokyo är en folkrik, spännande, inspirerande och välkomnande storstad. Tokyo är staden som aldrig sover. Tokyo är också mitt hem under de närmaste fem månaderna. Här sjunger man karaoke i små rum med sina vänner in på småtimmarna och när man sätter ut sin fot på gatan igen blinkar neonskyltarna på skyskraporna i nattens mörker.

Det finns ett antal grundläggande regler för den som vill ge ett gott första intryck i Japan. Det är bra att lära sig reglerna som är små, små beteendemönster i den japanska kulturen. Var uppmärksam när du umgås med japaner och titta hur de gör och ta själv efter. Det är lätt att inte uppmärksamma en del av reglerna om man inte läser på eller får tips om landet innan.

Lite exempel:

Marie-Louise-san: Lägg till -san efter namnet på folk du inte känner väl. MEN benämn aldrig dig själv med -san. Jag säger alltså inte Marie-Louise-san om mig själv.

Presenter: En mycket viktig del av japansk företags- och vardagskultur är gåvor av olika slag. Första dagen på ett nytt arbete eller ny avdelning är det bra att ha med sig en present. Din närmsta chef bör dessutom få en egen present, men vad du än gör, ge honom (ja, tyvärr finns det många fler män än kvinnor på chefspositioner i Japanska företag) inte presenten framför hans kollegor, då blir det en mycket pinsam situation. Till avdelningen bör man även ha med sig något som medarbetarna kan dela på, till exempel choklad, kakor eller godis.

Båda händerna: När du överlämnar en sedel eller ett visitkort ska man ge med båda händerna, mottagandet sker på samma sätt.

Ute på stan: Pussas är inte okej om du är ute på stan bland människor. Inte heller bör du snyta dig, istället får du hålla till goda tills du hittar en diskret hörna eller en toalett. Take-away i alla ära, men man äter eller dricker inte gående på stan.

2-timmarsregeln: Om du går ut och äter på restaurang gäller det att du inom 2 timmar reser dig upp och betalar notan, det spelar ingen roll om du vill ha mer att äta eller dricka.

-"Vad bra du är på att äta med pinnar!": Om en japan ger dig en komplemang för manövreringen av dina chopsticks så svara inte -"Visst, jag har alltid kunnat det." utan låtsas som du är smickrad och säg -"Tack, men nej det jag inte...jag lär mig fortfarande". Även i andra liknande situationer så passar den svenska jantelagen in mycket bra, fast typ tio gånger värre.

Wakarimashita ka?
(Förstår du?)