Så fel jag har ibland

En frisör för Rockabilly-frisyrer tänkte jag.
Nejdå. Detta är en second hand-shop. Loggan föreställer en mycket känd kille som startade den. Självklart, det borde jag ju fattat.

Varför jag håller mig till Canon

Här är den!

Min nya, helt fantastiska, kamera. Och som den valdes, med största omsorg.

Från Canon 7D till 5D till 50D... en hel del velande fram och tillbaka. Trots en del övertalningsförsök från Fredrik att gå över till Nikon tog jag mitt förnuft till fånga när jag gick igenom min kameraväska och insåg hur många linser jag skulle bli tvungen att sälja.

Det blev till slut en Canon EOS 50D.
Jag är fast med Canon för livet nu, antar jag. Det känns bra.

Huset var rätt billigt. Och desto mer pengar blev det över till nya objektiv och tillbehör!

Jag köpte till ett Tamron 28-75 mm F2.8 och en fast Canon 35 mm F2. Och mer ska det bli. För den som ska till Tokyo och vill skaffa ny (eller begagnad) kamera eller objektiv kan jag rekommendera att bege sig till Map Camera i Shinjuku för att botanisera. Fujiya i Nakano är ett annat hett tips (hittar ingen karta dit men det ligger öster om stationen och runt hörnet efter KFC).

Yes, yes, yes!

Yes. Yes. Yes. Det går bra nu!

Jag blev så glad när jag i fredags äntligen fick samtalet med mitt efterlängtade jobb hemma i Göteborg. Wiiii!

Skulle gärna jobba i Tokyo också, men det sparar jag tills om några år...

Nu är det alltså dags att köpa min nya kamera. Och som jag velar. Utbudet är enormt och min hjärna försöker absorbera all information. Det är ingen idé att jag berättar vilken modell jag funderar på just nu (för ja, jag har bytt till en tredje...). Så vänta och se bara!

När får jag min nya kamera???

Fotot ovan av Said

Snart är det jul.
Som ni säkert vet så ska jag lägga en stor del av mina besparingar på en ny kamera. Inte nog med det, det kommer bli några objektiv och en del andra tillbehör också. Så det gäller att veta vad man ska ha. Jag tror att jag lämnat Monsterkameran 7d bakom mig till förmån för en större och äldre bror, 5d. En fullformatare som verkar överträffa det jag egentligen behöver. Men det är ju bara bra, för då får jag se till att bli ännu bättre på att utnyttja möjligheterna med den.

I tisdags var jag på kamerajakt med Said, som är just fotograf. Vad kan vara bättre shoppingsällskap än en person som är mer insnöad på kameror än jag själv? Vi kollade runt i Shinjuku och åkte sen till Nakano som är lite av ett mecka för såväl ny som begagnad, men felfri utrustning. Där kan jag gå runt och bara titta, titta, titta.

Imorgon, kanske jag slår till. Väntar på ett mycket viktigt samtal från Sverige först bara...

Earthcake. Quake. Earthquake.

05.56. Shiiit.

Så kändes det när jag tidigt imorse vaknade av att en jordbävning satte hela Tokyo i gungning. Lite läskigt. Jag klarar mig hellre utan jordbävningar.

Bild från Japan Meterological Agency

Tydligen har det varit flera stycken på rad med några timmars mellanrum, som det alltid brukar vara. Den jag vaknade av var en trea på den japanska skalan. Försökte kolla vad det var på Richterskalan, och det verkar vara ungefär en trea där med. En rätt liten jordbävning med andra ord. Men ändå tillräckligt scary för att jag skulle vakna av den och på en sekund fatta att det var jordbävning. Och man vet ju aldrig om den börjar ta fart och växer till den där... Den där som man helst inte vill prata om. The Next Big One.

Det är såklart inte första gången det varit en jordbävning när jag varit i Tokyo. De är tyvärr väldigt vanliga. Men jag har haft turen att sova igenom de som varit tidigare och vaknat totalt ovetandes om att en seismiskt aktivitet ägt rum... Lucky me.

Inga mer jordbävningar till jul bara. Chotto scary.

Så är sushi på riktigt

Många där hemma äter sushi helt ovetandes om hur sushi egentligen ska smaka, se ut eller ätas.
Det spelar kanske ingen roll egentligen, så länge man tycker om det. Men jag vill berätta lite om det i alla fall.

På mitt förra jobb ratade jag gång på gång mina kollegor som envisades med att äta på Super-sushi i Göteborg. Därför är detta inlägg tillägnat dem. De vill väldigt gärna veta vad jag menar med "riktig" sushi, som jag alltid tjatar om.
So here we go...

Som ni ser på bilden där sushin hålls i med ätpinnar, ska det vara små och fina bitar.
Allt annat (läs super-sushi) är kasst. Helst ska man äta hela biten i en tugga, eftersom jag inte klarar det biter jag av typ halva. Då finns risken att jag måste skämmas om jag geggar ner mig eller tappar ris i sojan. Icke bra, men jag brukar klara mig fint.

Man får gärna äta med fingrarna om man vill det. Att använda ätpinnar är dock vanligare. Doppa fisken i sojan. Inte riset.

Sen ser ni också att det ska det vara mer fisk än ris, inte tvärtom.
Och just det, sen har vi en special-maki med anago (ål) och tamago (ägg) på en av bilderna. Mycket gott, men kanske en lite sällsynt och rätt stor variant av maki. Liten specialare som sushistället jag var på igår hade. Det ser nog lite läskigt ut för den ovane, men var väldigt gott.

Sen är det också en bild inne på själva sushi-haket. Helst av allt sitter man vid disken och beställer precis det man vill ha. Kanske två eller fyra sushi-bitar åt gången. Så gör kocken de åt en på direkten. Simsalabim, så står två nygjorda bitar framför en.
Igår blev det även kall sake till sushin, lyxigt.

Gå nu inte och köp från supersushi efter detta mina vänner. Börja spara till en flygbiljett till Tokyo istället!

Tiger Woods ätpinnar

Den kända hashi-affären i Ginza har denna vecka fokus på Tiger Woods.
Ätpinnar av något som ser ut som tigerträ att ge bort i present.

Hahaaa.

Compact bike parking

Prydligt.
Cykelförvaring på liten yta.

Lyxlunch

Min snälla före detta handledare tog idag med mig och kontoret på en lunch till Joël Robuchon i Roppongi Hills. Mycket lyxigt och två stjärnor i den röda guiden... Tack Anders!

En rosa systemkamera

Hjälp!
En rosa systemkamera.
Pentax nya K-X kan man välja 100 olika designs för. Vad sägs om orange? Röd? Limegrön? Gul? Rosa? Lila?

Aaaah... Eller bara svart kanske.

Små Blomman

Små Blomman?
Det är lite speciellt med Japan och det här med intresset för Skandinavien och skandinaviska språk. De tycker det ser fantastiskt sött ut med ringen ovanför a:et och de små prickarna ovanför a och o. Exotiskt helt enkelt. Ungefär detsamma som vi tycker om japanska, kinesiska eller koreanska. Det liknar mest intressanta former och tecken, än något av betydelse.

Så ofta har jag sett svenska namn på saker eller ställen här i Tokyo. Ibland hela berättelser på svenska...men de kan bara inte få det rätt!
Vad är det som är så svårt kan man ju undra? För det blir nästan alltid fel. Sjukt charmigt, men ändå. Jag kan ställa upp och korrekturläsa helt gratis.

Små Blomman. Den kombinationen finns från och med nu och är namnet på ett showroom för ett företag som säljer mat importerad från Sverige.

At The Money

Klarar japanerna det här mina vänner?
Om jag fattar skylten rätt så får har den med rätt svar chans att vinna 1 500 000 Yen (ca 120 000 kr). Så betyder ATM;

At The Money?
Alternating Turing Machine?
Automatic Teller Machine?

Skulle jag vara japan så skulle jag gissa på alternativ nummer ett. Men det är ju helfel.

Smile please

Idag hängde jag på Henrik till Bic Camera i Shinjuku och suktade lite till efter monsterkameran jag inte kunnat köpa ännu... Vi fastnade på bild när Pentax visar upp sin nya kamera med smilefunktion. Le och bilden tas. Klick.

Pepparkakshus

Det vankas jul även i Tokyo.
Ett uppdrag denna vecka var att göra ett pepperkakshus till ambassadens första julmottagning. Jag och Jonas knåpade ihop denna lilla snöklädda stuga, som alla skavanker till trots blev förtjusande kawaii!

Simon Fagéus på Rocket

Bra tajming med min Tokyo-resa när en jag känner har fotoutställning i Harajuku.
Simon Fagéus bjöd in mig och några kompisar på öppningen av utställningen i fredags kväll.

Harajuku är en utmärkt plats för konstutställningar och Simon hade hittat ett utställningslokal som kallas Rocket. En smalt litet hus väl gömt i Harajukus gränder. Där bjöds det på glögg och pepparkakor. Och såklart Simons foton.

Tack Simon!

Rocket i Harajuku.

Gamla fotokollegor är vi två.

En del av utställningen fick man klättra upp till.

Simon bjuder på glögg och pepparkakor på Rocket.