Emellefoto.se

Dörrarna öppnades idag till min nya fotoblogg och hemsida emellefoto.se. Nu är det gjort, företaget startas inom kort och jobben börjar rulla in (hoppas jag). Jag har alltid älskat att fota och varför inte göra något av det? Den första person som ställde mig den frågan var, hör och häpna, Christer Fuglesang. Det var i Tokyo våren 2008 och jag hade varit hans personliga fotograf under ett antal dagars studiebesök på diverse japanska rymdorganisationer...

Så här är jag, två år senare, utbildad ekonom, fast anställning på ett av Sveriges största företag - och fotograf. Kombinationen känns bra!

Idag la jag upp ett bildgalleri med foton från Tokyo på hemsidan. Ni som är vänner med mig på facebook har sett dem förut, en del har jag också lagt ut här på bloggen. Ni andra, enjoy!

(Och behöver någon en fotograf...hojta till!)

Japan-abstinens

Jag har enorm Japan-abstinens. Vad gör jag för att åtgärda detta?

1. Bokar ännu en resa till Japan. (Är på väg.)

2. Pluggar mer japanska. (Har just börjat.)

3. Bloggar om Japan. (Har inte skett på två månader. Aj.)

Det är helt sjukt när jag ser att det varit över 600 besökare här på en månad. Trots att jag inte skrivit en rad. Och jag blir så himla glad när jag får fina mail av personer jag inte känner, som skriver att de gillar min blogg. Tack till Jess idag för din fina kommentar!

På torsdag sticker min kollega Raimo till Tokyo, gissa om jag är avundsjuk. Jag har tipsat om en och två och tio saker. Och han påminde mig än en gång om att nu är det vår i Tokyo, 20 grader häromdagen.

Jag vet! Och snart kommer fantastiska sakura-season! Varför är jag i Göteborg kan man ju undra.

En värmande granskning

Efter att jag kommit hem från Tokyo frågar alla mig hur vädret var i Japan, varpå jag brukar svara att det minsann var hela 15 grader på självaste julafton. 15 plusgrader alltså. Inte 40 minus som i Sverige. Hela december var en mild månad i Tokyo med nästan inget regn. Vilket var synd egentligen, för då fick jag ingen anledning att köpa ett nytt Kawaii-paraply till samlingen.

MEN, visst är det kallt i Japan ibland. Och speciellt inomhus på vintern då de allra flesta hus har noll isolering. Och treglasfönster, vad är det? Japanerna har istället andra intressanta värmelösningar.
Se och lär, omoshiroi!

1. Kotatsu - Filtbordet
Kotatsu är ett bord med inbyggd filt, så man sitter liksom och värmer sig under filten samtidigt som man sitter vid bordet och äter, ser på TV eller löser Suduko. Bilden nedan tog jag på japanska MUJI och bordet kostar 20 800 yen, alltså ca 1600 kr.


2. Värmemattan
Den närbesläktade värmematten som kopplas till ett eluttag ger värme till det annars iskalla golvet. Sjukt skönt för fötterna och litegranna som värmeslingor under parketten. Fast värmematta på parketten.


3. Tofflor
Japanerna kör ju tofflor allt som oftast. På restauranger där man tar av sig på fötterna finns det tofflor att låna. Även när man kommer hem till någon får man ofta ett par tofflor att ta på sig. Tofflorna på bilden nedan tillhörde min och F:s 40-åriga amerikanska roomie. Själv kan jag inte överleva en vinter i Japan utan min magiska tofflor från MUJI (skymtas i bildens övre hörn).




4. Magvärmaren - Från Shibuya 109
När jag fyllde år förra veckan fick jag denna fina present av Nagame - ett Hello Kitty-magvärmarfodral! En stund senare fick jag av Izumi ett par matchande shorts. Tydligen har ALLA ungdomar som handlar på Shibuya 109 detta. Det värmer skönt under kläderna. För man ska ha det under kläderna... hade varit mycket roligt om jag gick runt med detta utanpå mina kläder i Göteborg i och för sig och påtalat för alla att det var högsta mode, direktimporterat från Tokyo.


5. Värmepåse
Detta, mina svenska vänner, är en värmepåse. Det är inget man lägger i micron eller liknande, utan man värmer upp den i sina händer genom att gnugga frenetiskt i några minuter. Sen lägger man den innanför tröjan, byxan, magvärmaren, i fickan, på ryggen eller var man nu vill och känner sig uppvärmd ett tag. Håller i ca 12 timmar. Finns överallt, på 7-eleven till exempel.




6. Den uppvärmda toaletten
Behövs detta ens nämnas? Bild känns överflödig. Det är ju en av snackisarna när det gäller folk som har besökt Japan. I princip alla hem finns toaletter med uppvärmd toasits. Onödigt kan tyckas, men ack så skönt på vintern. Dessutom kan dessa smarta toaletter ibland också automatiskt fälla upp eller ned toalettlocket, spruta vatten eller spela ljud som låter som att någon kissar eller spolar...
Läs mitt gamla inlägg och se bilder på smarta toaletter här!

Så brist på innovation har väl aldrig drabbat Japan. Det är mycket intressant hur de hela tiden finner lösningar på problem genom att skapa nya produkter. Jag tänker att det kanske kunde vara en mer hållbar lösning att bygga hus som bevarar värme... men då hade jag ju inte haft något att blogga om.

Så var jag hemma igen

Hemma....
...och fy vad kallt det är i min lägenhet. Utomhus är det -10 grader och snö.

Sjukt trist att behöva lämna Tokyo (igen), men det börjar bli en vana. Den här gången gick hemresan via Paris och jag förbannar flygplatsen Charles de Gaulle som slarvade bort min resväska. Sitter just nu och tillber gudarna att den inte ska vara spårlöst borta med allt jag shoppat på mig i Tokyo.

Tips, tips, tips!

Jag är lite På spåret-nörd som vissa vet. Och idag såg jag det senaste avsnittet, så här en uppmaning till alla svenskar här i Tokyo (och Japan)... Se gårdagens avsnitt och så kanske du känner igen dig redan på första resan.

Speciellt du Henrik, DU måste se det.

The queen of Sweden

Igår var det en hysterisk fest i Roppan. Först middag, sen cosplay-karaoke och till sist riktigt röj på gaijin-baren Motown. Bilder kanske kommer, men jag har inte bestämt mig ännu...

Tack Rim

Åh, vad glad jag blir när fantastiska Rim skriver så fint om mig!
Detta har jag rippat rakt av från hennes blogg, så att ni ska se vad jag menar.
Det är alltså Rim som svarar på frågorna och jag som kommenterar.

11. Bästa köpet? I klädväg: Rosa tyllkjolen. I övrigt: Kurt Halsey-tavlan.

Kommentar: Jag blev ju själv kär i Rims rosa tyllkjol och fick till och med lov att prova den på.

18. Hur tillbringar du julen? Fotopromenad i Harajuku med Marie-Louise och Jonas och sedan middag i Shinjuku på 52:a våningen med dem och ett gäng trevliga människor jag aldrig träffat förut.

Kommentar: Jag tillbringade julen på precis samma sätt som Rim och fotopromenad var det bästa någonsin. Middagen likaså.

32. De bästa nya människorna du träffade? Träffat många fina, nya människor, främst inom H&M, men några som verkligen sticker ut är My och Marie-Louise, bloggerskorna.

Kommentar: Vad roligt att jag och My får sticka ut som några av de bästa nya människorna. Det är härligt tycker jag. Tack världens snyggaste Rim, du sticker också ut!

Vad härligt det är med ny vänskap, inte sant?
Och Rim, jag är hemskt ledsen att du inte är här i Tokyo när jag ska ha fest ikväll.

Min hund är försvunnen

Utanför den lokala mataffären Pororoca satt Pippi-chan snällt och väntade när jag gick in och handlade. När jag kom ut var hon redan borta.

Detta trötta folkslag

De jobbar halva nätterna. Tar inte betalt för sin övertid (för en djupdykning angående detta läs Mys blogg här). Sover på alla möjliga platser. På tåg, på bänkar, på caféer, på McDonald's, på... Och så även idag, i Tokyo Midtown, se bild ovan. I närmare en timme låg de sådär (innan min lunch - och när lunchen var över). Inte blir de utslängda heller, eller speciellt uttittade för den delen. Det är snarare kutym att ta en sig en liten nap då och då.

Var som helst, när som helst.

Om Japan, av Björn

Min gamla praktikantkollega (från ambassaden våren 2008), Björn Jerdén har i UI:s regi gett ut en rapport om maktskiftet som skedde i Japan förra sommaren. Titeln är "Maktskifte i Japan - är en förändring möjlig?".

Köp den via Utrikespolitiska Institutets hemsida, här.

Två objektiv och jag i Shinjuku

Igår eftermiddag hängde jag, min kamera och två objektiv lite i Shinjuku när det var dags för solnedgång. Vi var uppe på höga höjder när vi tillsammans tog hissen upp till våning 45 i Tokyo Metropolitan Government building. Även kallad TMG.

Gratis är det dessutom. Och perfekt läge mitt i Shinjuku med utsikt i alla väderstreck.
Park Hyatt ligger ett stenkast bort, men där är det betydligt dyrare att ta en drink i New York bar. En turistattraktion även det efter Lost in Translation.

Här är lite bilder...

Månadens skylt

Jag samlar ju på dessa skyltar.
Månadens "Please do it at home" från Tokyo Metro.

"By the door, please be considerate of passengers getting on and off."

Skylten läggs nu till listan över vad man inte får göra på tunnelbanan... här är de andra.

Glashuset i Tokyo

Här bor en kille i ett glashus mitt i Tokyo.
Här går man på betonggolv med jordbävningssprickor.
Här gjorde jag ett fotojobb i förrgår.

Jag kan inte säga mycket mer än så. Eller bjuda på fler bilder....ännu.
Hoppas på att få se det i någon svensk tidning för han har ett sjukt coolt hem.

Några försök att ta mig över bron

Jag fick ett litet lätt utbrott när jag släpat med mig Jonas, för andra gången, ända till Odaiba för att vandra tillbaka in mot stan över Rainbow Bridge.

Första försöket slutade med att jag gav upp halvvägs eftersom det var kallt och mörkt. Dessutom var jag trött och hungrig. Rainbow bridge står kvar tänkte jag och fastnade vid ett Starbucks i Shimbashi istället. Sumimasen.

Andra försöket häromdagen gick betydligt bättre. Vi kom ända fram till början av bron. Men...
...så möttes vi av den här skylten som säger något i stil med: Efter 17:30 får man inte gå på bron. Hundar och katter får dessutom aldrig gå på bron.

Varför stänger man av en bro? Aaaahh... Bara för att det blivit mörkt? Jag skulle ju för sjutton ta nattbilder av Tokyos stadssiluett...

Så det blev till att fota på den lilla halvön där bron ändå var rätt vacker. Och Odaiba glittrade det med. Inte fy skam det heller.

Kanske ändå ska göra ett tredje försök. För Tokyo är rätt vackert på avstånd alltså...

Gott nytt år!

Gott nytt år på er!

Att nyår i Tokyo är ganska annorlunda har jag nu fått erfara...

Jag visste förstås att japanerna själva firar nyår hemma hos familjen, ungefär som vi firar jul. Det händer inte jättemycket på stan alltså, utan det är rätt dött.

Kvällen innehöll från början ingen självklar slutdestination...men så dök Roppongi Hills och Mado Lounge-festen upp. Det är ju ändå nyårsafton. Så varför inte stå i en sjukt lång kö och betala hutlöst inträde för att få räkna ner till det nya året på våning 52?

Just det, våning 52 med utsikt över hela Tokyo.
Jag var glad, för här började jag mitt 2010.