Ida på radio, Hans i tidningen och Martin på TV... helt sjukt men jag blir glad att se er. Jag tänker på er härifrån... Hoppas att alla ni andra i Japan också mår bra.
Jag är glad att alla mina vänner i Japan har klarat sig, de flesta är Tokyo-bor. Det känns väldigt overkligt att se rapporteringen i media.
Skickar en tanke till er alla där borta.
Marie-Louise
lördag 12 mars 2011
måndag 14 februari 2011
Tokyo-drömmar
Tradition, modernitet, en storleks-skala svår att föreställa sig om man inte varit här – Tokyo är en värld i sig självt. Det ända sättet att lära känna staden är att spendera en längre tid här och då skrapar man ändå mest bara på ytan. Det gäller dock inte bara storleken, utan även språket och sederna, som skapar både lockelsen, och avståndet mellan det välkända och det främmande. Ett sätt att överbygga det avståndet är att komma till Tokyo på språkresa, en till synes simpel idé. Det är dock ett resesätt som ger en chansen att inte bara vistas i staden under en längre tid, men också undervisas i språket och kulturen och på så vis få ut mer av sin vistelse här.
Självklart är det inte bara Tokyo-nyfikna besökare som lockas av en språkresa Japan, utan dessa resor har blivit allt mer populära bland studerande och professionella under de senaste åren. Japan erbjuder en enorm affärsmarknad, för att inte tala om kulturell arena, och goda kunskaper i japanska kan därför öppna vägen för nya arbets-, studie- och livsmöjligheter. De språkkurser som erbjuds här är öppna från 16 eller 18 år beroende på skola, och alla skolor erbjuder nybörjarkurser. Kurserna är flexibla i längd och delas ofta upp i block om 10 veckor som kan byggas på eller kortas av beroende på ens egna önskemål.
Eftersom dessa kurser inte alltid är jättebilliga är det en bra idé att undersöka möjligheten att få CSN-stöd för din studietid. Språkresor till Tokyo godkänns av CSN om dom är längre än 13 veckor, avslutas med ett språkprov och läses vid en godkänd skola. Här kan du läsa mer om CSN:s regler för språkstudier utomlands. Kommer du hit en gång är dock risken stor att du vill komma tillbaka, hur du ska finansiera det är ett senare problem.
Självklart är det inte bara Tokyo-nyfikna besökare som lockas av en språkresa Japan, utan dessa resor har blivit allt mer populära bland studerande och professionella under de senaste åren. Japan erbjuder en enorm affärsmarknad, för att inte tala om kulturell arena, och goda kunskaper i japanska kan därför öppna vägen för nya arbets-, studie- och livsmöjligheter. De språkkurser som erbjuds här är öppna från 16 eller 18 år beroende på skola, och alla skolor erbjuder nybörjarkurser. Kurserna är flexibla i längd och delas ofta upp i block om 10 veckor som kan byggas på eller kortas av beroende på ens egna önskemål.
En sommar eller höst-kurs på runt 3 till 7 veckor kan vara en bra startpunkt. Dessa kurser ger en intensiv introduktion till Tokyo och Japan genom språklektioner kombinerade med ett gediget aktivitetsprogram med utflykter och japanska traditioner, te ceremonier en utav dem. En viktig del av kursen är boendet hos en lokal familj, där man under kursens gång blir en del av familjens rutiner och gästfrihet.
Förutom dessa kurser erbjuds språkkurser året om på ett flertal olika skolor i centrala Tokyo. Vanligtvis erbjuds standardkurser och några skolor har även intensivkurser samt kurser mer inriktade på muntlig kommunikation. Som nybörjare kan en introduktionskurs dock vara en god idé innan man går vidare till en längre kurs. Det är dock viktigt att påpeka att undervisningen anpassas efter studenternas kunskapsnivå och att man därför inte behöver oroa sig om ens förkunskaper är magra. Som språkstudent har man oftast valet mellan att bo som inneboende eller på pensionat, beroende på vad man värdesätter – en unik inblick i japansk vardagsliv eller friheten att själv disponera sin tid.
Eftersom dessa kurser inte alltid är jättebilliga är det en bra idé att undersöka möjligheten att få CSN-stöd för din studietid. Språkresor till Tokyo godkänns av CSN om dom är längre än 13 veckor, avslutas med ett språkprov och läses vid en godkänd skola. Här kan du läsa mer om CSN:s regler för språkstudier utomlands. Kommer du hit en gång är dock risken stor att du vill komma tillbaka, hur du ska finansiera det är ett senare problem.
fredag 23 april 2010
Tre dagar kvar i Tokyo
Det var ett himla velande. Och nu åker jag hem på måndag.
Finally.
Fast jag gillar ju att vara här. Men jag måste ju hem.
Vemod.
Finally.
Fast jag gillar ju att vara här. Men jag måste ju hem.
Vemod.
tisdag 20 april 2010
Möteskultur i Japan
En vän till en vän har beskrivit följande kulturkrock mellan japaner och svenskar, på samma företag men på olika platser, som försöker hålla ett möte via telefonkonferens. Länk här.
___________________________________
A friend of a friend has described the following culture shock between Japanese and Swedes, working for the same company but on different sites, trying to have a telephone conference meeting. Link is here (in English as well).
Roppongis räddning är nära
Sådär ja. Så har polisen satt upp skyltar i Roppongi, för att vi stackare som passerar på trottoaren utanför klubbarna ska få gå där ifred. Är man av manligt kön går det inte att gå förbi där kvällstid utan att de afrikanska inkastarna hoppar på en och försöker dra en in på någon suspekt hostess klubb. Som kvinna har jag något avskräckande effekt på inkastarna, och jag känner mig lite av mannens beskyddare. En man som går med en kvinna har knappast något intresse av att stiga in på en hostess klubb.
Men så kom dessa skyltar. Kanske hjälper de, kanske inte. Det verkar i alla fall lugnare igår när jag gick förbi för att äta ramen runt hörnet.
Well that's good. So, the police has finally placed signs on the side of the sidewalk in Roppongi, to protect us when passing by the clubs nearby. If you're a man it's almost impossible to get through there without being harrased by the african door man who tries to drag youinto some suspicious hostess club. As a woman I've a kind of deterious effect on them, and I feel as I'm the man's shield. A man walking with a woman has likely no interest in entering a hostess club.
But then these signs came. Maybe they're helping, maybe not. Anyway it felt calmer yesterday when I walked by to eat ramen around the corner.
Men så kom dessa skyltar. Kanske hjälper de, kanske inte. Det verkar i alla fall lugnare igår när jag gick förbi för att äta ramen runt hörnet.
____________________________
Well that's good. So, the police has finally placed signs on the side of the sidewalk in Roppongi, to protect us when passing by the clubs nearby. If you're a man it's almost impossible to get through there without being harrased by the african door man who tries to drag youinto some suspicious hostess club. As a woman I've a kind of deterious effect on them, and I feel as I'm the man's shield. A man walking with a woman has likely no interest in entering a hostess club.
But then these signs came. Maybe they're helping, maybe not. Anyway it felt calmer yesterday when I walked by to eat ramen around the corner.
Den där vulkanen alltså...
Ingen har förmodligen undgått den där vulkanen på Island. Jag anade ju att jag skulle bli drabbad...men inte hur drabbad jag skulle bli. Visst tänkte jag tanken att det här kan tar flera månader, men det trodde jag väl aldrig. Vad jag trodde var att jag skulle bli försenad några dagar. MEN, jag kan inte komma hem förrän den femte maj!
OMG. Nu är jag i alla fall fast här Tokyo. Lika bra att göra det bästa av situationen. Det finns ju värre platser att vara strandad på. Och inte lär det bli buss hem heller. Fast jag har i och för sig funderat på Transsibiriska järnvägen. Det hade varit en hit med typ 50 kg packning.
Probably noone has missed the news about that vulcano on Iceland. I guessed it would affect me in some way...but I didn't realize how affected I would be. I was thinking that this could take months, but I never really believed it. I thought I was going to be delayed a couple of days. BUT, now I won't be able to get home until May 5th!
OMG. Now I'm stranded here in Tokyo. Of course it's I should do what's best in this situation. There are worse places to be stranded in. And I won't go by bus home. But I have considered the Transsibirian railway. Would have been a hit, with about 50 kilos packing.
OMG. Nu är jag i alla fall fast här Tokyo. Lika bra att göra det bästa av situationen. Det finns ju värre platser att vara strandad på. Och inte lär det bli buss hem heller. Fast jag har i och för sig funderat på Transsibiriska järnvägen. Det hade varit en hit med typ 50 kg packning.
______________________________
Probably noone has missed the news about that vulcano on Iceland. I guessed it would affect me in some way...but I didn't realize how affected I would be. I was thinking that this could take months, but I never really believed it. I thought I was going to be delayed a couple of days. BUT, now I won't be able to get home until May 5th!
OMG. Now I'm stranded here in Tokyo. Of course it's I should do what's best in this situation. There are worse places to be stranded in. And I won't go by bus home. But I have considered the Transsibirian railway. Would have been a hit, with about 50 kilos packing.
söndag 18 april 2010
Emoji
Väldigt roligt citat av en jag känner:
"En av de bästa sakerna med japansk flickvän är att man får använda hur många smileys som helst i ett meddelande!"
I Japan kallas smileys för emoji, och de används flitigt av de allra flesta. Det finns såklart en massa apps till iPhone att ladda ner om man vill kunna använda emojis i sina meddelanden. Bara börja köra.
"En av de bästa sakerna med japansk flickvän är att man får använda hur många smileys som helst i ett meddelande!"
I Japan kallas smileys för emoji, och de används flitigt av de allra flesta. Det finns såklart en massa apps till iPhone att ladda ner om man vill kunna använda emojis i sina meddelanden. Bara börja köra.
Stannar ett år i Tokyo
Solen skiner. Är det här min sista dag i Tokyo mån tro?
Hittade denna lista på svd.se... Jag ska flyga via Paris till Göteborg imorgon måndag...
Men det blir nog någon gång nästa år istället som det blir av.
Större flygplatser som är stängda:
Belgien – Bryssel (BRU)
Danmark – Köpenhamn (CPH)
Finland – Helsingfors (HEL)
Frankrike – Paris Orly (ORY)
Frankrike – Lyon Saint-Exupery International (LYS)
Frankrike – Paris Charles De Gaulle (CDG)
Irland – Dublin Aerfort Bhaile Átha Cliath (DUB)
Italien – Milano Malpensa (MXP)
Luxemburg – Findel Airport (LUX)
Nederländerna – Amsterdam Schiphol (AMS)
Nederländerna – Rotterdam (RTM)
Nederländerna – Eindhoven (EIN)
Nordirland – Belfast (BFS)
Norge – Oslo Gardermoen (OSL)
Norge – Stavanger (SVG)
Norge – Bergen (BGO)
Norge – Sandefjord (TRF)
Norge – Vaernes (TRD)
Polen – Warszawa Fryderyka Chopina (WAW)
Storbritannien – London Heathrow (LHR)
Storbritannien – Gatwick (LGW)
Storbritannien – London City (LCY)
Storbritannien – London Luton (LTN)
Storbritannien – Stansted (STN)
Storbritannien – Manchester (MAN)
Storbritannien – Birmingham (BHX)
Storbritannien – Edinburgh (EDI)
Storbritannien – Glasgow (GLA)
Storbritannien – Aberdeen (ABZ)
Sverige – Stockholm Arlanda (ARN)
Schweiz – Geneve-Cointrin (GVA)
Tyskland – Berlin Tegel (TXL)
Tyskland – Frankfurt (FRA)
Tyskland – München (MUC)
Tyskland – Berlin Schoenefeld (SXF)
Ukraina – Kiev (KBP)
Vitryssland – Minsk (MSQ)
Österrike – Wien (VIE)
Hittade denna lista på svd.se... Jag ska flyga via Paris till Göteborg imorgon måndag...
Men det blir nog någon gång nästa år istället som det blir av.
Större flygplatser som är stängda:
Belgien – Bryssel (BRU)
Danmark – Köpenhamn (CPH)
Finland – Helsingfors (HEL)
Frankrike – Paris Orly (ORY)
Frankrike – Lyon Saint-Exupery International (LYS)
Frankrike – Paris Charles De Gaulle (CDG)
Irland – Dublin Aerfort Bhaile Átha Cliath (DUB)
Italien – Milano Malpensa (MXP)
Luxemburg – Findel Airport (LUX)
Nederländerna – Amsterdam Schiphol (AMS)
Nederländerna – Rotterdam (RTM)
Nederländerna – Eindhoven (EIN)
Nordirland – Belfast (BFS)
Norge – Oslo Gardermoen (OSL)
Norge – Stavanger (SVG)
Norge – Bergen (BGO)
Norge – Sandefjord (TRF)
Norge – Vaernes (TRD)
Polen – Warszawa Fryderyka Chopina (WAW)
Storbritannien – London Heathrow (LHR)
Storbritannien – Gatwick (LGW)
Storbritannien – London City (LCY)
Storbritannien – London Luton (LTN)
Storbritannien – Stansted (STN)
Storbritannien – Manchester (MAN)
Storbritannien – Birmingham (BHX)
Storbritannien – Edinburgh (EDI)
Storbritannien – Glasgow (GLA)
Storbritannien – Aberdeen (ABZ)
Sverige – Stockholm Arlanda (ARN)
Schweiz – Geneve-Cointrin (GVA)
Tyskland – Berlin Tegel (TXL)
Tyskland – Frankfurt (FRA)
Tyskland – München (MUC)
Tyskland – Berlin Schoenefeld (SXF)
Ukraina – Kiev (KBP)
Vitryssland – Minsk (MSQ)
Österrike – Wien (VIE)
lördag 17 april 2010
Tid för vänner i Tokyo
Jag har hunnit hänga med mycket folk här i stan.
I onsdags till exempel, då hann jag träffa både Maria och Rim på en och samma dag.
Mycket trevliga bloggtjejer som bor här i Tokyo.
Bådas bloggar läste jag innan jag satte min fot här första gången. Alltid nyttigt med tips och annat innan man sticker till ett land som ligger så långt borta och är annolunda på alla sätt och vis.
Nu får jag själv ganska ofta mail från människor som undrar saker om Tokyo, vare sig de ska hit eller om de bara drömmer sig hit. Jag försöker alltid svara, men det bästa svaret om Tokyo får man såklart om man åker hit och tittar efter själv. Det är helt klart värt det.
I alla fall, Rim och jag stack till ett yakitori-ställe i Shimo-Kita, detta mysiga område, bara en kort tågresa från Shibuya. Medan jag var på toa beställde Rim en av varje från menyn och när vi var klara kunde vi inte längre komma ut genom dörren.
I've had time to hang out with a lot of people here in town.
I had the chance to meet first Maria and then Rim, on the same day. Very sweet and nice bloggers who both live here in Tokyo.
I was reading their blogs before I first put my foot on Japanese ground. It's always useful to get some tips from an insider before going to a country far away which is different in so many ways.
Nowadays I every now and then get e-mails from people wondering different things about Tokyo. Some are going here and some are just dreaming about going here. I always try to reply, but the best answer is of course to go here and check for oneself. It's so worth it.
Anyway, Rim and I went to a yakitori place in Shimo-Kita, this small and cosy neighbourhood, only a few minutes train ride from Shibyua. While I went to the bathroom Rim order one of each dish on the menu...and when we were finished we couldn't get through the door we came in from.
I onsdags till exempel, då hann jag träffa både Maria och Rim på en och samma dag.
Mycket trevliga bloggtjejer som bor här i Tokyo.
Bådas bloggar läste jag innan jag satte min fot här första gången. Alltid nyttigt med tips och annat innan man sticker till ett land som ligger så långt borta och är annolunda på alla sätt och vis.
Nu får jag själv ganska ofta mail från människor som undrar saker om Tokyo, vare sig de ska hit eller om de bara drömmer sig hit. Jag försöker alltid svara, men det bästa svaret om Tokyo får man såklart om man åker hit och tittar efter själv. Det är helt klart värt det.
I alla fall, Rim och jag stack till ett yakitori-ställe i Shimo-Kita, detta mysiga område, bara en kort tågresa från Shibuya. Medan jag var på toa beställde Rim en av varje från menyn och när vi var klara kunde vi inte längre komma ut genom dörren.
I've had time to hang out with a lot of people here in town.
I had the chance to meet first Maria and then Rim, on the same day. Very sweet and nice bloggers who both live here in Tokyo.
I was reading their blogs before I first put my foot on Japanese ground. It's always useful to get some tips from an insider before going to a country far away which is different in so many ways.
Nowadays I every now and then get e-mails from people wondering different things about Tokyo. Some are going here and some are just dreaming about going here. I always try to reply, but the best answer is of course to go here and check for oneself. It's so worth it.
Anyway, Rim and I went to a yakitori place in Shimo-Kita, this small and cosy neighbourhood, only a few minutes train ride from Shibyua. While I went to the bathroom Rim order one of each dish on the menu...and when we were finished we couldn't get through the door we came in from.
Fast i Tokyo
Tänk om jag blir det. Fast i Tokyo alltså.
Jag förstod först inte hur vulkanutbrottet på Island skulle kunna komma att påverka mig, som är så, så långt borta. Men det är ju just det...att jag är låååångt borta. Och inte kan komma hem.
Eller så kan jag det, men det vet jag ju inte just nu. Här sitter jag och njuter av min sista helg i fantastiska Tokyo och så vet jag inte ens om planet lyfter med mig på måndag.
Det mest troliga är nog att min hemresa blir några dagar förskjuten. Vilket kanske är lite rättvist ändå eftersom min flight hit blev inställd och jag försenades ett dygn.
Det hela hade ju förstås kunnat vara mycket värre. Nu är jag ju i alla fall fast i världens bästa stad. Världens mesta stad också.
What if it happens to me. If I get stuck in Tokyo that is.
I didn't realize that the vulcano eruption on Iceland was going to affect me, who is so, so, far away. But I guess that's it...that I actually am far away. And I can't get home. Or maybe I can, but I don't know right now. Here I am, enjoying my last weekend in amazing Tokyo and I don't even know if my plane departs on Monday.
The most likely scenario is probably that my trip back home will get delayed a few days. Maybe that's fair, since my flight to here got cancelled and delayed me one day.
Everything could have been much worse of course. Now I'm stuck in the best city in the world. The most city in the world.
Jag förstod först inte hur vulkanutbrottet på Island skulle kunna komma att påverka mig, som är så, så långt borta. Men det är ju just det...att jag är låååångt borta. Och inte kan komma hem.
Eller så kan jag det, men det vet jag ju inte just nu. Här sitter jag och njuter av min sista helg i fantastiska Tokyo och så vet jag inte ens om planet lyfter med mig på måndag.
Det mest troliga är nog att min hemresa blir några dagar förskjuten. Vilket kanske är lite rättvist ändå eftersom min flight hit blev inställd och jag försenades ett dygn.
Det hela hade ju förstås kunnat vara mycket värre. Nu är jag ju i alla fall fast i världens bästa stad. Världens mesta stad också.
What if it happens to me. If I get stuck in Tokyo that is.
I didn't realize that the vulcano eruption on Iceland was going to affect me, who is so, so, far away. But I guess that's it...that I actually am far away. And I can't get home. Or maybe I can, but I don't know right now. Here I am, enjoying my last weekend in amazing Tokyo and I don't even know if my plane departs on Monday.
The most likely scenario is probably that my trip back home will get delayed a few days. Maybe that's fair, since my flight to here got cancelled and delayed me one day.
Everything could have been much worse of course. Now I'm stuck in the best city in the world. The most city in the world.
onsdag 14 april 2010
Please do it on the mountain
Tja, what to say? Jag får aldrig nog av dessa. Favoritskyltarna.
Well, what to say? I never get enough of these. My favorite signs.
Well, what to say? I never get enough of these. My favorite signs.
Min kompis Akiko
I veckan har jag hängt en hel del med min allra bästa japanska vän, Akiko. Hon är en sådan där japansk vän som verkligen går att komma nära, vilket jag annars har upplevt är lite svårt med japaner jag träffat. Det beror antagligen på att Akiko har bott i utomlands (i Sverige t.o.m), pratar engelska (och lite svenska) och vi helt enkelt har mycket gemensamt.
Vi träffades för ganska exakt två år sedan, under min tid som praktikant här i Tokyo. Hon är som sagt en väldigt nära vän och just nu håller vi på att styra upp ett gemensamt projekt.
I söndags hade vi lite brainstorm på ett mysigt litet bagel-café i Ikebukuro efter att vi fikat hos vår kompis Ida som bor en bit därifrån.
This week I've been hanging out a lot with my very best Japansese friend Akiko. She is one of those Japanese friends who I really have gotten to know well, which I have experienced is hard with other Japanese friends that I've had. It's probably because Akiko used to live abroad (in Sweden also), speaks English (and some Swedish) and we have a lot in common.
We met two years ago, when I was an intern here in Tokyo. She is, as I wrote, a really good friend and right now we're starting a project together. Last Sunday we were brainstorming at a cosy little bagel café in Ikebukuro after a visit at Ida's place who lives nearby.
Vi träffades för ganska exakt två år sedan, under min tid som praktikant här i Tokyo. Hon är som sagt en väldigt nära vän och just nu håller vi på att styra upp ett gemensamt projekt.
I söndags hade vi lite brainstorm på ett mysigt litet bagel-café i Ikebukuro efter att vi fikat hos vår kompis Ida som bor en bit därifrån.
This week I've been hanging out a lot with my very best Japansese friend Akiko. She is one of those Japanese friends who I really have gotten to know well, which I have experienced is hard with other Japanese friends that I've had. It's probably because Akiko used to live abroad (in Sweden also), speaks English (and some Swedish) and we have a lot in common.
We met two years ago, when I was an intern here in Tokyo. She is, as I wrote, a really good friend and right now we're starting a project together. Last Sunday we were brainstorming at a cosy little bagel café in Ikebukuro after a visit at Ida's place who lives nearby.
Sött/Sett på tunnelbanan
Är inte dessa söta så säg. På dörrarna i Tokyos tunnelbana sitter små klistermärken med varningstexter som säger att man ska akta sig för att klämma sig i dörrarna.
Aren't these cute or what? On the doors of Tokyo's subway trains are small stickers to be found, with some informative text about not getting stuck between the doors.
Aren't these cute or what? On the doors of Tokyo's subway trains are small stickers to be found, with some informative text about not getting stuck between the doors.
Coola knäppa saker
Idag har jag sett massa konstiga (och roliga) saker på stan igen. Då påminns jag om varför jag är i Tokyo. Och kanske varför jag borde åka hem igen...haha.
I have seen a lot of weird (and fun) stuff around town today. They remind me of why I'm here in Tokyo. And maybe also why I should go home again...haha.
iPhone-case á la chocolate:
Små stämplar som man kan stämpla ut fina detaljer från nori:
Small pattern staplers to make nice little details out of nori:
En stol där man sitter i någons knä. Är det en kvinna eller man?:
A chair where you sit in someones lap. Is it a woman or a man?:
Två fake-buskar i hundform:
Two fake bushes in the shape of dogs:
söndag 11 april 2010
En helt (o)normal utekväll i Tokyo
Fredag kl 22.30: Kvällen startar med Robin och Jonas på ett av de billigaste ölhaken i stan. I Kabukicho dvs. red light-distriktet i Shinjuku hittar man denna fyravånings-izakaya (eller vad det nu klassas som). Billig öl, billig mat. Rökigt, högljudt och mycket stimmigt. Påminner mycket om en skolmatsal. Eller bamba som man säger i Göteborg.
kl 02.30: Shibuya, onegaishimasu! Shinjuku för all del, men nu blir det taxi till partyland Shibuya. Taxichauffören har världens mest avlånga ansikte.
kl 24.00: Kvällen fortsätter inne på en liten avslappnad bar med lägre ljudvolym där det ges tillfälle att diskutera föräldrarskap och grundskoleutbildning. Samtalsämne efter stämning såklart. Här får jag en Singapore Sling med en penna i. Sugoi, funkar sådär bra som sugrör. Jag håller också på att peta ur mig ena ögat när jag försöker skölja ner drinken.
kl 02.00: What an arabic night, tänker vi och dras in på restaurangen med samma namn. Det här är stället är nummer ett i Shinjuku, säger jag till Robin och vi sugs in genom en smal dörr där en kvinna klädd i Aladdin-dräkt gnuggar på en förtrollad lampa. Eller en guld-tekanna som det ryker lite lätt ifrån. Pang, så sitter vi på vår alldeles egna flygande matta och beställer en magisk drink som serveras med tre guldägg...
När vi upptäcker att det varken är alkohol i den magiska drinken eller några magiska andar i guldäggen sticker vi snabbt från stället. På vägen ut passerar vi en fake-brunbjörn som hänger på väggen. Mer arabiskt går det knappast att bli.
kl 02.30: Shibuya, onegaishimasu! Shinjuku för all del, men nu blir det taxi till partyland Shibuya. Taxichauffören har världens mest avlånga ansikte.
kl 03.00: Var är festen i Shibuya? Echo tänker vi naturligtvis. Inte Echo som karaokekedjan Big Echo utan Club Echo där jag var på klubbkväll i vintras då Said var DJ och spelade svensk indiepop. Trevligt ställe, synd bara att det verkar vara näst intill folktomt denna kväll.
Det blir lite barhäng på Echo och det visar sig att det jobbar en bartender här med extra mycket kärlek för Sverige. Dessutom är han manager för ett japanskt tjejband som ska turnera i Europa i sommar. Och så ska han såklart till Stockholm några veckor och hälsa på vänner. Tipsa mig om svenska band, säger han och vi tipsar. Shout out louds. Vet han redan. At the gates. Kan han. Kent. Bingo, oväntat men dem känner han inte till.
kl 05.00: Kvällen måste väl rundas av någon gång. Morgontågen har börjat gå och det enda som fattas är något i magen innan hemgång. Miami Pizza ligger inom räckhåll. Tre pizza, tre cola och en öl till Robin. Efteråt är valet lätt, Gaspanic eller Ginza line. Hemåt tack.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
