Fredrika gästbloggar!

Detta är Fredrikas första resa till Tokyo och Japan. För mig som redan har upplevt den första förälsken i landet och njutit av de första intrycken får nu återigen uppleva saker ur en nyanländs ögon. Fredrika är nu mästare på att se saker, saker som jag själv inte ser längre eller måste påminna mig om. Här kommer hennes första inlägg på bloggen:

"Under mina första dagar i Japan har jag gjort en del betraktelser gällande den japanska kulturen.

Aldrig tidigare har jag känt mig så klumpig som här. Alla oskrivna regler och lagar är synliga men, för mig, svåra att komma ihåg. Vänstertrafik i biltrafiken slipper jag ju tänka på men vänstertrafiken på trottoaren och i rulltrappan har jag sakta börjat vänja mig vid. Det känns som att kamma benan åt fel sida eller att ta i hand med vänster, helt fel med andra ord. Den andra saken som jag gjorde bort mig fullständigt med är betalningsproceduren vid kassan. Här skall pengar inte läggas rakt i handen utan på en liten speciell bricka och växel läggs antingen där eller på kvittot som kan läggas i handen på den som betalar. Nu kommer jag oftast ihåg att inte lägga alla smutsiga sedlar i dessa japanska små händer utan faktiskt ta sede(l)n dit man kommer.

Jag är inget big fan av snytningar in public men det är nästintill olagligt här. I tunnelbanan finns det skyltar med en man som snyter sig och sedan slänger snytpappret på golvet och i texten står det "Please do it at home" men budskapet är ju att det riktigt stora brottet är självaste snytandet. Det är en rätt bra social regel enligt mig. I Sverige snyter sig var och varannan människa - överallt!

Rent utseendemässigt är det en uppenbar skillnad mellan svenskar och japaner. Vi är långa de är mindre långa, vi är blonda och de har svart hår. Just den sista punkten, deras frisyrer är något mycket intressant. Nu syftar jag inte på alla galna rosa punkfrisyrer som tonåringarna har utan just medeljapanens friss. Alla har samma förutsättningar, svart och rakt hår men det stoppar inte mångfalden.

Personligen tycker jag att man ska hålla sig till basics och välja en frisyr som passar en och det är väl fallet med de flesta medeljapaner men det är inte allt för sällan man ser en mindre lyckad frisyr. Många män kör Adaktusson-stilen som enligt mig inte är smickrande på någon. Vidare är det en del män som kör mittbena och lätt framåtkammat hår, aldrig snyggt. Själv kan jag ha problem med flygigt hår men har verkar det nästan standard. Mitt tips är då någon form av hårprodukt så som vax, silikon eller spray för att få ner alla spretiga hårstrån som liksom sticker ut likt små pinnar. I grund och botten antar jag att min fascination för deras hår bottnar sig i avundsjuka. Jag har alltid velat ha rakt hår som inte lockar sig när det regnar och just japanerna har inte det problemet.

Kläderna hos medeljapanen är över förväntan. Innan jag kom hit har jag självklart lagt märke till alla japaner som köper dyra märkesvaror utomlands. I Milano är det i princip bara ryssar och japaner som köper de inhemska märkena. Men dyrt är verkligen inte alltid synonymt med snyggt. Ryssarna är väl ett ypperligt exempel på det. Japanerna däremot har rätt bra koll. Snyggt och välskräddat över lag och det är mycket trevligare att se det än bara casual som regerar i Sverige.

Tack vare Marie-Louise har jag fått en crash course i japansk kutym vilket har underlättat min strävan att smälta in. Jag ska fortsätta mina studier i beteende och kanske även det mer ytliga området, utseende."

Fredrika