Fruktsamt eller inte

Igår shoppade vi på mataffären Halc i Shinjuku. Här kommer lite godbitar från fruktdisken som normalt brukar vara Fredrikas favoritdel på Willy's.
Valutakurs 1000 yen = 93 kronor.
Håll det i minnet för bilderna nedan.

En apelsin = 18 kronor.

En citron = 10 kr

Ett polerat äpple = 46,50 kr

Ett gäng stora jordgubbar = 56 kronor

Ett större gäng mindre jordgubbar = 63 kronor

Fredrika får hålla sig i skinnet, från och med nu blir det ingen överdriven fruktkonsumtion.

Allt du vill ha - gånger 1000

Fredrika synar hårfönerna noga.

Ett inköp blev nödvändigt när vi upptäckte att

den medtagna hade helt fel volt-tal.

En sådan enkel sak som en hårfön blir ett svårt val med myller av vita, rosa, svarta, gråa, bruna eller blåa. Med eller utan ion. I låg, mellan eller dyr prisklass. Dessutom går det självklart att testa demoexemplaren som hänger prydligt uppradade på Bic Camera. För att prova på funktionerna och blåset såklart. Vi testade en handfull utan att bli mycket klokare. Vi kände inte så stor skillnad på varken sprutt eller greppkänsla så vi slog till på den billigaste.

980 yen, vilket bargain.

Så börjar det galna

Om det fortfarande är sant att Japan är snudd på galet så har vi sannerligen sett prov på det idag.

Vi blev välkomnade av Marikas dansklass i Ichigaya, som visade prov på en samurajdans totalt utan inlevelse. Marika är den japanska Tant Tokig som vi hyr ett rum av. Som tur var kan hon inte svenska, så hon kommer aldrig få reda på att hon är tokig via den här bloggen, men det vet hon nog redan.

"Look at my cats. I like cats. I have three. Touch him! Touch him! He is so soft, eeeeh?!" Fredrika han slänga ut sig att hon var allergisk innan Marika kom på nästa fantastiska idé om att vi skulle jobba åt henne och tjäna massa pengar på att servera på någon danstillställning. Oh, no, sumimasen, we don't have time. På de uppvärmda golvmattorna i dans-salongen fortsatte eleverna dansa samurajdans i bakgrunden. "Nu ska vi ha uppvisning för er. Please wait. Look. Look."

Så, två samurajdanser och en kopp te, samt lite fuktsprej senare satte det av mot vårt boende i Shinjuku. Marika slängde sig på sin vespa och vi följde efter i en taxi. Behöver jag säga att vi var lättade när vi äntligen kom fram till det som kommer vara vårt hem den närmsta tiden. Ända tills vi såg vårt icke-så-fantastiska rum. Men, efter två timmars sömn och en knäckemacka senare blev vi bättre till mods. En promenad i Shinjuku på det gjorde susen. Imorgon tar vi nya galna tag.

En professor och två kommunalarbetare senare

Så har vi äntligen kommit framåt med uppsatsen och kontaktskapandet i Tokyo med omnejd.

En mycket trevlig japansk professor inom Road pricing har tagit oss under sina vingars beskydd och hjälpt oss vidare i allt det svåra med att träffa rätt person, på rätt position, på rätt plats i Japan.

Och imorgon sker avresan från Landvetter. Knäckebröd och kaviar är nerpackat, likaså lite svenskt godis och en japansk mobil. Dessutom Tokyo City Atlas med kartor över denna gigantiska metropolis (ett fast inslag i mitt överlevnadskit).

Yenen är räknade. Drygt 1800 kr för 20 000 yen fick jag ge när jag växlade på Forex tidigare idag. Usch och fy för det. Det är inte längre en myt att det är dyrt i Japan.

Så, här kommer vi. Med storslagna planer på en fenomenal uppsats. Följ med på bloggen, nu kommer den uppdateras som aldrig förr...

Ett slående citat

Dagens citat:

"Såklart att japaner är ärliga och inte är tjuvar, de vill ju inte ta något när någon annan ser. Och eftersom man aldrig är ensam så kan de inte ta något!"

Haha! Citatet kommer från en japan som spenderat större delen av sitt liv i Göteborg. En man med humor alltså.

Japan välkomnar oss

Jag och Fredrika skriver uppsats ihop.

Kanske är det dags att få lite liv här i bloggen igen. För jag är ju faktiskt på väg tillbaka till Japan. Det är bara några veckor kvar till avresa. Hela syftet med trippen är att skriva vår D-uppsats om Hållbara städer och vi ska på besök i Yokohama som är en av Japans utsedda Eco-Model Cities.

Den här gången är det mycket som blir annorlunda, framförallt för att yenen är otroligt stark gentemot kronan. Det betyder att sedan jag lämnade Tokyo i juni 2008 har allt blivit 50% dyrare. Vi kommer vara fattiglappar och funderar seriöst på att lasta ner högvis med knäckebröd och kaviar i resväskan.

Shinjuku kommer vara mitt hem även denna gången. Vi ska dela boende med två andra människor som vi inte vet någonting om. Förhoppningsvis är de snälla och pratar engelska med oss.

Och så mycket jag har att visa Fredrika i Tokyo. Listan blir längre för varje dag. För lite fritid räknar vi med.